Rundhyvling ingår normalt inte i hemmasnickarens vanliga underhållsarbeten, men förekommer då och då vid reparation av vissa ledstänger, dörrar med rundad överkant etc.
Allra vanligast är tekniken vid det som kallas för finsnickeri, det vill säga vid egen tillverkning av möbler och underhåll av äldre möbler och inredningsdetaljer. För dig som är road av att vid gårdsauktioner ropa in gamla och illa medfarna möbler för att sedan rusta upp dem, är rundhyvlingstekniken ett måste. Beroende på arbetets art kan man då välja mellan en så kallad rundhyvel, som är ett inställbart specialverktyg, och en spånhyvel. Vid enklare arbeten kan man även ta till det raspverktyg som kallas surform, företrädesvis en typ som har böjt blad.

Märk väl att rundhyvling inte enbart handlar om speciella verktyg, utan också om konsten att handskas med dem. Det är till exempel helt nödvändigt att man oavsett val av verktyg – alltid arbetar i träets fiberriktning. Vid träarbeten behöver man allt som oftast använda en hyvel för att snygga till en yta. I nio fall av tio rör det sig om plana ytor. Därför är också de flesta hyvlar avsedda för just sådana ytor. Men någon gång ibland är eller ska ytan göras konvex eller konkav och då duger inte den vanliga hyveln. En rundhyvel ingår inte alltid i hemmasnickarens utrustning och det är inte heller nödvändigt. Många arbeten kan man nämligen klara av med en enkel spånhyvel, som däremot finns i de flesta verktygslådor. Här bör man emellertid observera att konkava ytor fordrar en spånhyvel med rundad sula, medan konvexa kräver en med platt sula.

Det verkliga specialverktyget är den ca 250 mm långa hyvel som också kallas för rundhyvel. Den tillverkas numera i metall, men förekommer även i äldre upplagor av trä. Förutom hyveljärnet och den ställbara sulan har metallhyveln två viktiga detaljer, nämligen justeringsskruven med vilken sulans form ställs in, och den skruv med vilken man låser sulan i önskat läge. Yrkessnickaren är inte särskilt förtjust ide raspverktyg som betecknas surform, men det bottnar sannolikt mest i fördomar mot nymodigheter. Hemmasnickaren har ofta god nytta av dessa verktyg, som tack vare sina många spånöppningar sällan eller aldrig sätts igen – inte ens av hartsrikt virke. Men man måste vara lätt på handen, föra verktyget framåt och alltid i fiberriktningen. En rundhyvel ingår inte alltid i hemmasnickarens utrustning och det är inte heller nödvändigt. Många arbeten kan man nämligen klara av med en enkel spånhyvel, som däremot finns i de flesta verktygslådor.
Här bör man emellertid observera att konkava ytor fordrar en spånhyvel med rundad sula, medan konvexa kräver en med platt sula.